resultatet:



holy hair!
Jag har efter 4 jäkla år inte hittat en enda bra frisör här i stan.
Men efter att ha blivit tipsad om en bra frisör så chansade jag och ringde
på lunchen och lyckades få en tid på [ego]
Min frisör (aka. min stjärna!) klippte mitt hår så bra att jag nu är helt nerkärad i henne.
Och även om det kostade apmycket (410 jävla kronor) så var det värt varenda korvöre.
Du får till exempel:
- hårbottenmassage
- stylingtips
- champagne på fredagarna
- jäkligt bra service
Jag publicerar en bild imorgon när jag gjort i ordning håret (det ösregnade på vägen hem...)
Oh and btw, JAG ÄR LEDIG IMORGON!
Det ni, biatches.
...han med mustaschen
Som M till exempel (I love you! ♥)
...han har fått för sig att gå med på det här jäkla "spara mustaschen till jul"-projektet.
Vilket betyder att han, som i vanliga fall, är lika fin och len som en barnrumpa,
nu gror en mörk, stickig, och o-len gräsmatta på överläppen.
Som helt ärligt är lika snygg som Pringles-mannen.
Så nu planerar jag vilket tillvägagångssätt jag ska ha för att raka bort
den där jävla muschen...
...när han sover?
...attackraka honom när han minst anar det?
...muta bort den?
Vad tror ni?
Vill ni se bildbevis?
tada!
Den är fin. Den är bra.
Den är STOR.
Och bara för att jag är en så bra människa bjuder jag på ett par
före- och efterbilder så ni själva kan se the difference.
Innan:

Efter:


Den är som ett monster jämfört med den lilla fisen vi hade innan. ^^,
här är den:
Det blev faktiskt en 42" full hd tv från Philips.
Nöjda nu?
Det är jag! ^^,

världens bästa serie, nu på svt.
vill jag verkligen tipsa om en av de bästa serier jag sett;
Jekyll!
Den är ofattbart bra och jag dog lite inombords när jag sett klart på den.
(Det är en miniserie, tyvärr.)
Nu visas den på SVT med seriestart på söndag kl 21.15
Se den se den se den se den se den.

double up!
Inte bara är det fredag, det är lönefredag.
Men det är inte bara lönefredag, det är DUBBEL-lön-fredag.
Yes.
You heard me.
Dubbel-fucking-lön, thank you very much.
Jag tror inte jag har haft så mycket pengar på mitt konto sen...
Ever!
...platt-37"-tv here we come!
ödet och jag.
Det, eller så har jag en ovän nånstans som för allt i världen inte
vill att jag ska gå ner i vikt.
För just som jag har börjat komma till Insikt,
och inte känner för att begå harakiri varje kväll jag inte äter nåt sött,
då jävlar. Då kommer det.
Som idag.
Fick ett brev med tre chokladbitar i.
Min favvosort, dessutom.
(Till råga på allt missade jag min tid hos örondoktorn också.)
...ödet vill inte bara att jag ska bli fet, han vill att jag ska bli döv också.
jag mår illa.
Bara så ni vet.
sunda söndag.
Solen sken, fåglarna kvittrade och jag och M sov halva dagen.
(Due to vin-och-spelkväll-i-lördags).
Efter att ha sovit sisådär 10 timmar i sträck så beslöt jag och Agnes
att vi skulle inleda vår tradition: söndagspromenad.
Och det gjorde vi.
Verkligen.
I två timmar var vi ute och bara njöt, gick och satte oss på en brygga i solen en stund.
Vi gick säkert flera mil. *host.. host..*
Och vad kommer som på posten lagom när man kom hem?
Jo, skavsåren á la böldpest på tårna!
Det får man för att man försöker motionera...
Det är sånt som motiverar mig, verkligen.
lördag.
Jag känner på mig att det kommer bli en bra kväll...
...jag och M ska till agge och macke o ha oss ^^,
Hann med en sväng på stan i förmiddags och köpte två linnen,
lite öl och en present till macke.
Och eftersom jag vet att ni älskar mina outfitbilder (fråga vajlis!)
så bjussar jag på hur jag såg ut idag. Fast nu ska jag hoppa in
i duschen och byta clothes till kvällstassen!
Ha en skön lördagskväll, det ska jag! ♥



Japp, hon har nya skor också. Med klack och allt.
Inte illa.
guldfisk.
För med sig en hel del spännande effekter.
Som att ha ständigt dåligt samvete, till exempel.
För vad?
Ptjaa.
För allt jag glömmer bort.
När jag är stressad så tror jag att jag mitt närminne lägger sig ner och stendör.
För jag kan sitta och tänka på en sak och mitt i den tanken så glömmer jag
bort vad det var jag tänkte på.
Sen blir jag fumlig, drumlig, sluddrig, svettig och jävligt osnygg.
Liksom hyperventilerar hela tiden och flackar med blicken.
Men nu är det helg så det sista stressandet jag ska göra innan jag går
hem från jobbet är att stressa färdigt min engelskauppgift som jag måste mejla
in innan helgen.
*andas in* *andas ut* *andas in* *andas ut*
bad karma.
Man kan ju undra vad ödet försöker säga till mig...
...har jag sett för lite Al Pacino-filmer på sistonde?
...har jag pissed off ödet genom att alltid blanda ihop Al Pacino med
Robert Deniro?
Eller vad?
Jag fattar inte.
får får får?
Anta att jag lider av påhittighetstorka. Presumtivt.
Anta att jag också är dödligt trött och är stressad. Hypotetiskt.
Då kanske jag kan komma undan med en liten lista?
Snällararasöta?
Anywho.
Fyra arbeten jag haft (har):
- servitris på Bomans
- mattant på äldreboende
- butiksförsäljare på systembolaget i flen
- informatör på ÖBO
Fyra filmer jag gärna ser om:
- 300
- The dark knight (Batman)
- V for Vendetta
- Dirty Dancing
Fyra städer jag bott i:
- Stockholm
- Trosa
- Flen
- Örebro
Fyra tv-serier jag älskar:
- Arrested development
- Scrubs
- 30 Rock
- LOST
(Desperate Housewives, Gilmore Girls, Grey's Anatomy...)
Fyra platser jag vill resa till:
- Roadtrippa i USA
- Karibien
- Sydostasien
- Australien igen
Fyra sajter jag besöker dagligen:
- www.aboutjeanette.blogg.se
- www.facebook.com
- www.aftonbladet.se
- www.finest.se/katrinSchulman
Fyra platser jag trivs på:
- hemma hos mig och M
- hemma i V-ljung
- i flen, hos mamma-M
- i Ms armar
Fyra personer jag utmanar:
- henriette
- märit
- vajlis
- emelinda
lugn och fin J...
jag världens sötsug. (Inte så bra med tanke på min 11 veckors-kur jag lovat er.)
Men eftersom jag är mästare på att övertala mig själv, så tänkte jag
att det var okej eftersom det bara var så lite kvar av ostbollarna.
Hur många kilo kan man gå upp av ett par ostbollar liksom?
Så.
Påväg ut i köket hör jag prasslet. Det välkända ostbollspåse-prasslet.
Och vem har inte smitit ut i köket och står och häller upp de sista ostbollarna i en skål!
Till sig själv!
Och ser djävulistisk ut också, gör han...
Så går han in till soffan igen och sätter sig och äter...och äter och äter.
Tittar inte ens åt mig, där jag sitter och är sur.
Och så efter en stunds moffande så tittar han upp och erbjuder mig skålen.
- Fast du får bara ta ett par för jag ska moffa resten.
... nån som vill ha honom?
dressy.

dagen efter.
Jag riktigt känner hur rynkorna börjar begynna där under...
men men... kom då säger jag bara.. see who cares.
Jag blir alltid lite depp dagen efter något jag sett fram emot länge.
Det är den här jobbiga dagen-efter-känslan jag hatar.
Och för att toppa den känslan så var jag på företagshälsovården igen idag
och tog ett blodprov för att se om det är nå knas med min sköldkörtel.
Hon tappade mig på så mycket blod att jag nästan svimmade.*
Jag riktigt kände hur det sög i ådrorna.
Och inte nog med det...
Titta bara vilket märke hon lämnade på mig!
Blodsugare...

*sliiiight överdrift kanske.. hon fyllde ett rör.
är det en vanlig dag?
Jag är numera en tjugofyra år gammal kvinna.
Ja må jag leva uti åtminstone sextio år till.
11 veckor.
Det är idag mitt nya liv börjar.
Och ja, jag tänker svänga mig med såna sliskiga, klyschiga termer
bara för att jag helt enkelt är på dåligt humör.
Och alltid retar det väl nån.
Hur som helst kommer dessa 11 veckor att bli ett helvete, förutspår jag optimistiskt.
Eftersom det menas att jag måste göra allt jag inte vill:
- sluta äta godis och sånt.
- börja träna (fastän det är liite kul måste jag erkänna)
Det kanske inte låter så svårt kanske, men min inre latmask är en svår jävel
som inte låter sig manipuleras i första taget.
Men jag lovar att jag ska ge honom en rejäl match,
och dropkicka honom när han minst anar det.
Ursäkta allt PMS-tjat...
Sådär en vecka innan "the period", och innan the-mood-svängar-from-helvetet börjar,
blir jag fruktansvärt fumlig. Jag missbedömer avstånd och greppstyrka, reflexerna är
bedrövliga och musklerna i min tunga gör lite som de vill.
Här är några axplock:
- Jag tappar allt ur mina händer, trasor, borste, smink etc..
- Tappade brödsmulor i min urringning som jag inte upptäckte förrän sängdags.
- Jag är lika välartikulerad som en döv treåring med potatismos i munnen.
Och på frågor som:
- Ska du med och ta en kopp kaffe?
Har jag svarat:
- Gnnnnnöööörrrgghhhhhaaaaäääääärrrr.
Vilket översatt innebär:
- Ja gärna.
Det är sånt här ni slipper, mansjävlar.
Jag borde få vara ledig minst en vecka framöver.
För allas skull.