Har precis kommit tillbaka till jobbet efter en lyxig eftermiddag
på teatern. Vi var och såg repetitionerna av en helt fantastisk
version av Edmond Rostands klassiker Cyrano de Bergerac.

Oh, jag säger bara SE DEN!
Jag blev helt förälskad.
Så annorlunda (spelas i händerna på sex clowner, inspirerade av commedia dell’ arte.)
och den var så bra, så bra SÅ BRA!

Jag ska definitivt se den färdiga föreställningen.
Det är ett som är säkert!

Varje morgon kring halvåtta-tiden möter jag en herrans massa folk på väg till jobbet.
De flesta ser ut att vara kontorsråttor av olika slag, har jag märkt.
Och jag har, i min omedvetenhet, börjat kategorisera dem.

Kontorsråtta nummer ett har på sig felfria kostymer och åtdragna slipsar,
alternativt en slimmad dräkt till en stram frisyr med meganoggrann lagd proffsmakeup.
Jag tänker "bankfolk".

Kontorsråtta nummer två är trendig enligt månadens senaste grej.
Typ markerade glasögonbågar och tweedkavaj.
Jag tänker mediafolk (undagtaget mig själv).

Kontorsråtta numero tres går i jeans och kavaj eller motsvarande.
Jag tänker it-människor eller semi-högtuppsatta-chefer.

Kontorsråtta nummer fyra går i Coop-jeans och birkenstock.
Ja, ask med not vilka dessa är. 

Iallafall.
Det jag tänkte berätta var att jag imorse såg en tjej som var en absolut kontorsråtta nummer två.
 Modemedveten med en kort, vid klänning och tunna, tunna strumpbyxor. Hon fulländade looken
med en cool (säkert den senaste) håruppsättningen, lagom röda läppar och pudermatt hy. 
MEN!
Hennes kjol hade fastnat i strumpbyxorna vilket resulterade i att hela skocken av cyklister,
inkluderat moi, fick skåda hennes högra, vita rumphalva.

Det var bara det jag ville berätta.
Jag roas som sagt av de små sakerna...

...det och när M slår i tån i sängkanten.
*skadeglädjeärdenbästaglädjen*

Min önskning för dagen är att alla människor i hela världen,
och om vi ska vara specifika: alla män, omgående lär sig att kissa i toalettstolen.

Alltså.
Inte snett framför.
Inte på kanten.
Inte mitt framför.
Inte på sitsen.
Inte på locket.
Iiiii.

mmkej?


ps. M är duktig, han kan det här. ^^,

Ja, jag vet att jag är dålig på att uppdatera just nu.
Men.
Not to worry!
Jag har en plan.

Genom noggranna empiriska analyser av marknaden i ett postmodernistiskt perspektiv,
och med en induktiv ansats, har jag tagit fram en lista på vad mina kommande inlägg ska handla om.

Ja. Jag vet. Det hade jag verkligen inte behövt.
Men det är bara sån jag är.
Givande. Generös. Kärleksfull. .... och Ödmjuk.

Så här goes:

Kommande-titlar-på-blogginlägg-direkt-från-min-vardag:
- Hur hon shoppade upp hela lönen på typ en dag.
- Cykling till o från jobbet är visst motion!
- Alla svåra val: konsten att veta vad man ska ha på sig imorgon.
- Vad är det som luktar? Mina fötter, eller dina?

Min käraste M har en del underliga smeknamn på mig.
Inte så många sådär puttenuttiga gosnamn, som vanliga älsklingar kallar varandra.

Nej.
Jag blir till exempel kallad följande:

- Janne
- Jean
- Jean-paul
- Jeanson
- Paulie
- Paulsson
- Pedro

Märker ni temat här?
Jo.

Men till Ms försvar så säger han det iaf med en mycket kärleksfull ton.
Dessutom är det ju lite originellt av honom, våga gå emot strömmen
av vanliga tråk-gullesnutt-namn sådär.

Men jag älskar dig Manne,
...or should I say, Mannette?

^^,

3 saker jag skäms för:
- Min otränade kropp
- Min oförmåga att höra av mig till mina vänner regelbundet
- Min oregelbundna kost

3 saker jag är stolt över:
- Att jag är färdigutbildad informatör och har fått jobb
- Min goda smak
- Mina nära och kära. Jag hade världens bästa tur i nära och kära-lotteriet.

3 saker jag vill göra nästa år:
- Åka på en låång utomlandsresa (jag har ju betald semester for god sake)
- Åka runt och hälsa på alla vänner
- Bara ha det romantiskt och lugnt med kära M

3 händelser detta år som jag aldrig kommer glömma:
- Min examen
- Att jag fått jobb
- Min fasters och farbors bortgång


3 saker jag inte kan klara vardagen utan:
The holy Ms:
- M
- Mat
- Massa TV

3 personer jag avundas:
- Den smale och snygge
- Den rike
- Den som bor nära sin familj och vänner

3 personer jag utmanar att göra en liknande lista:
- henriette
- viola
- ellen

Är det någon i mitt liv som förtjänar ett helt inlägg, bara ägnat till honom,
så är det  min kära M. Det finns ingen som är så underbar och snäll, med ett
så otroligt fint hjärta och som alltid vill alla väl. Jag är så tacksam över att jag
har dig i mitt liv och för all den kärlek du ger.

Det finns ingen som får mig att skratta som du, som på ett ögonblick kan trösta
mig, torka mina tårar och få mig att le igen. Du är min bästa vän och den som står
mig allra närmast. Som känner mig utan och innan och behöver inte ens ett ord från
mig för att förstå vad jag känner.

Vi är så bra ihop, du och jag. Istället för att gräla om saker så kramas vi eller busar
med varandra. För det är något vi är bra på, att ha kul tillsammans! Vad tråkigt livet
vore om man inte hade det så. Vi har inte bara vår kärlek utan en stark
vänskap också vilket gör allt så mycket bättre. Du är min själsfrände, den jag vill dela
allt jag har med, nu och för alltid.

Jag är så glad att du finns älskling, du är mitt allt. ♥

...i många avseenden ;-)

Det går ju trender i det här med barnnamn som ni kanske vet. Embla hit och Tilda dit osv.
Och dessa namn tröttnade man ju på redan innan de blev poppis, so to say.

Så.  För att få lite spridning på det hela så borde fler döpas till Jöns, så håller vi oss
ändå inom den fornnordiska trenden liksom.  Jöns är faktiskt också ett anrikt, nordiskt namn.

Okej att det kanske rimmar på ett fjäderfä, men att Tilda rimmar på ett stekfett är det ingen
som rynkar på näsan för. Om man ska vara sån alltså. Och dessutom kommer ungen vara ganska
ensam om det namnet, så några extra "vi är ensam om namnet på vår unge"-poäng plockar ni där.

Jag ska nog starta en lobbyverksamhet för att öka antalet Jönsar i Sverige.
...eller varför inte go global?

(I Asien)
- Möt min son, Jöns Takanawi!

(I Afrika)
- Det här är min man, Jöns Mbalke.

(I USA)
- Hi, my name is Jöns Smith.


...det finns oändliga möjligheter!

Jag skriver med anledning av de senaste dagarnas missförstånd.
För det måste det sannerligen vara. Det finns en risk att vi kan hamna i en riktig konflikt snart,
du och jag, om inte vissa saker upphör från din sida.

Jag svär att det var/är min fulla intention att undvika negativa effekter för dig.
Men jag såg det faktiskt rent ut av som en tjänst.
Jag menar, hur ska jag kunna veta att lite nyttigheter i form av motion inte är rätt väg
till smalhet så mycket som fysisk tortyr för dig?

Dessutom skulle jag uppskatta om du kom med en skriftlig förklaring till det här
problemet med axeln, som du verkar ha hängt upp dig vid? Jag börjar tro att det
är ett konstigt sätt att kommunicera med mig, när du spelar "knutiaxeln-kortet" när
jag sitter på jobbet och är duktig. Jag skulle vilja att vi tog en diskussion om det,
för jag är inte helt tillfreds med ditt tillvägagångssätt där.

I alla fall så beklagar jag om du fått stå ut med en del svårigheter idag i samband med
jobbet. Jag hörde ibland att dina steg var ganska så hasande, att din armbåge fick en
sjujäkla smäll och att svetten lackade ibland. Jag är hemskt ledsen.

Men oavsett vad så tycker jag att det vore bra om du kunde tänka dig att minimera antalet
smärtimpulser till mig. (Och överväga att kanske göra det enklare för mig att loosa
några kilon när du ändå är igång? Plis?)

Ser fram emot ett fortsatt samarbete.

Vänligast, Fröken J

Okej.
Såhär ligger det till.
Jag och min vän Patrik slog vad innan sommaren om en trend som han trodde
skulle komma att bli het; nämligen batik. Han trodde stenhårt på det medan jag,
som f.ö inte alls gillar batik, sa nej, nej, nej och viftade bort det snabbt som ögat.
Men hur som helst så hade vi sommaren på oss för att se om hans trendspan skulle
infinna sig, eller ej.

Och jag är inte den som är den, utan jag medger när jag är beslagen.
So here goes:



Såg detta i nya Cosmo till min bedrövelse. Och ja patzy, du är väl bäst då.

Men jag tycker ändå inte om batik. Pfft!

Att börja blogga för aftonbladet örebro,
eller inte börja blogga för aftonbladet örebro.

Åh the desichens.

Alltid ska man sitta med skägget i klistret och med smör i brevlådan.