min allra första kärlek hette jonas och bodde längst bort på champinjonstigen i salem.
han var rödhårig, några år äldre och lite yvig.
i mitt huvud ser han lite ut som birk i ronja rövardotter.
men det gjorde han nog antagligen inte.
det vore också konstigt eftersom birk är så sjukt irriterande och ful.

nåväl.
jonas.
jag har ett minne av att jag står på lekplatsen i det lilla huset där rutschkanan
börjar och liksom spejar ut som en prinsessa mot hans hus. jag kommer
ihåg hur jag liksom trånade och var så kär så kär.
sådär kär som man bara var som liten.
men redan här var det obesvarat tyvärr. en i raden av alla andra olyckliga kärlekar.

men tur var väl det.
vem vill ha barn som ser ut som mini-birkborkason liksom?