Imorse var jag på ÖSKs upptaktsmöte inför den kommande säsongen.
Satt där bland alla sponsorer och spelare och lyssnade på deras planer,
mål, och ambitioner och kände mig, ja... smutsig.
Som en utböling i en främmande stad.
Som en varg i fårakläder.
Som en svikare.

Vid ett tillfällle fick jag en stark tvångstanke att ställa mig upp på stolen 
och sjunga "Just idag är jag stark..." eller någon annan skön bajenramsa.

(Någon måste ju visa dem hur rikitiga supportersånger ska sjungas!)

Men jag höll mig.
Barely.

Fast jag måste erkänna att om det är nåt lag i allsvenskan som jag 
kan hålla på nu när bajen samlar krafter, så är det nog ÖSK.

Men bara i smyg.