Ja, vad ska man säga.
Det är bara att titta utanför fönstret så förstår ni nog vad jag menar.
Det här är november i sitt esse.
Tjock dimma, fuktigt i luften, nåt mellanläge där det både är varm och kallt
på samma gång, aldrig ljust och ett regn som aldrig tar slut.

Om det inte vore för familj, vänner och jobb så skulle jag inte tveka att
flytta härifrån. Iallafall under det här helveteshalvåret.

Nej.
Det här deppet kräver exeptionella metoder.
Jag tänker härliga färger, klänningar, saker att se fram emot, puffärmar..
..inga idéer är för dåliga!

Who's with me?