Jag ska aldrig mer gå på bortamatch och tvingas stå någon annanstans
än i bajenklacken. Smärtsamt var förnamnet.

Tänker inte ens kommentera.
Förutom att domaren hade horat ut sig.
Totalt.

Jag sviker aldrig mitt bajen.
Oh vad jag stod där och älskade, rös och sjöng.
Det kändes i hjärtat när jag hörde dem komma i tåget till stadion
(med poliseskort, haha!)

Men trots förlust är vi iaf inte lika pinsamma som ÖSKs sk klack
som är MINDRE än bajens bortaklack.

Piiiiiinsamt.