lagförbrytaren.
Det här håller på att utveckla sig till en regelrätt bekännelseblogg
men jag har faktiskt en till bekännelse. Och den här är rätt så allvarlig.
Lite så det pirrar i magen när jag skriver det, till och med.
Så här är det.
För några veckor sen så blev min fina (tyst M!) cykel stulen utanför
huset där den stod fint och låst. Puts veck var den bara borta.
Och bor man i Öret så är det ingen surprise, i den här cykeltjyvarstaden.
Ändock jävligt irriterande.
Men så idag så var jag och mina arbetskamrater hemma hos mig över lunchen
och jag skulle bara springa in och köpa kaffe på affären när jag ser min
fina cykel, fint parkerad utanför. Låst med MITT lås och allt!
Så jag låste upp den, och tog den med mig hem, olagliga jag...
Men frågan är, vad fan har tjuven haft för användning av min cykel eftersom låset
fortfarande var kvar? Har hin gått runt och burit på cykeln som en jäkla
accessoar eller?
Du som våldfört dig på min cykel borde få nån god damn jävla böter.
Or something.
Du ställer en fråga i ditt inlägg och självklart ska jag försöka besvara den.
Jag kan se hela händelseförloppet framför mig.
En slug tjuv stryker omkring bland husen och får syn på en fin cykel.
"NICE" tänker han när han vandrar iväg med en cykel över axeln till andra sidan staden där han har sitt näste.
Han börjar mecka med låset. Han försöker först med en bultsax men efter otaliga försök tar han till yxan. Tyvärr råkar han hugga sig i vänster framben så olyckligt att benet sticker fram under det forsande blodet. Sjukhuset nästa.
Två veckor och några kilo gips senare...
"Fy skam den som ger sig" tänker han när tar fram yxan än en gång.
"KLING!"
"KLANG!"
"KLING!"
"Vad i helvete" svär han för sig själv och börjar kamma sin lugg. Tre perfekta slag utan resultat. Han fortsätter frenetiskt.
Efter ett par dagar börjar blod sippra ut under gipset och blod blandas med svett och tårar.
Uppgivet sätter han sig ner på marken och börjar gråta.
En tår.
Två tårar.
Efter fem minuter forsar tårarna ner för kinderna och där sitter han i flera timmar. Helt uttorkad.
Därefter händer någonting underligt.
Sorgen byts till förundran och sedan till glädje av det utmärkta hantverket, det vill säga låset. Han tänker i en fraktion av en sekund att han vill bli smed och smida lika bra lås som detta, men kommer på sig att han glömt äta på flera veckor.
Han tar cykeln med det makabra låset över axeln och börjar sin vandring.
Äsch. Sen gick han iaf och ställde cykeln vid en mataffär och vi vet ju alla hur den historien slutade...
du gjorde helt rätt!
det fånigaste med att göra som du gjorde är att det kallas "egenmäktigt förfarande" och är (hur jävla fånigt det än låter) olagligt. faktiskt. haha. fast jag hade gjort detsamma. ^^, tips. skaffa ett till lås! ^^, och jag har bara sett M på bilder, haha, han ser ut lite som stalin.
patrik, du är bara så himla bra. i fucking lööv you. ses i jul, bastard. ;)
Jag sitter här och är mest imponerad av Patriks kommentar. Känner lite vördnad, från en kommentator till en annan. Måste vara bloggens längsta kommentar nånsin, bra jobbat :)
Jänet: Helt rätt J, Örebro behöver fler vigilantes :D
Helt rätt, hade gjort samma sak!
Jävla cykeltjuvar! hehehe
Haha va klockrent gjort att stjäla tllbaka den!! HElt otroligt att du hittade den.
God fortsättning på er gumman! Kramar