...var bättre än jag någonsin kunnat hoppats på!
Jag vill se den igen, igen, igen!

Faktiskt var den så bra att jag mer eller mindre grät (och skrattade) hela filmen igenom.

Dem blodsprängda ögonen jag hade efter filmen var inte att leka med, I tell you.
Jag hade kunnat skrämma iväg den allra fulaste våldtäktsman på vägen hem,
så blodsprängda var dem.



And since det här är något av en bekännelseblogg:
---> jag grät till och med en skvätt när jag kommit hem.