Jag säger inte att hon är blåst, korkad, överklasstrash, som tycker synd
om sig själv som måååste springa på möten på stureplan, och försöka hinna
med yogan på lunchen och dessutom ta en drink efter jobbet OCH dessutom
ställa upp i TV titt som tätt, och att hon har förlorat (om det ens funnits) perspektiv
på vad som kan kallas viktiga saker.

Nej.

...jag väljer helt enkelt att inte säga någonting, för ibland är ord överflödiga...


Sweet god.